I jakten på att jämna ut spelminuter och optimera försäsongen kan det bli lite annorlunda upplägg. Filip Dagerstål startade mot Farense men byttes ut i den 23:e minuten.

In kom Henrik Castegren som också fick cirka 22,5 minut på planen innan han byttes ut i pausen.

– Jag vet inte om jag hoppas få göra så igen, säger Castegren med ett leende.

Det var dock inga skadekänningar eller annat bakom, det var förutbestämt innan avspark.

– Det fanns ett syfte med det, att få mer kvalitativa minuter än att hoppa in på slutet. Jag var helt okej med det och jag visste om det på förhand.

Idrottsskadeterapeuten Dale Reese håller också koll på belastningarna och mäter allt noggrannt.

– Jag antar att det hade någon koppling till det också, hela klubben har blivit mer professionell på att göra sådana saker med ett syfte hela tiden och inte bara göra det för att göra, säger Castegren som däremot spelade 90 hela minuter mot Mattersburg i lägrets första match.

– Första matchen är jag nöjd med defensivt. Jag och de andra höll ihop det bra och styrde som vi blivt tillsagda. Sedan önskar jag mig lite mer av mig själv offensivt men det kommer.

IFK jobbar in ett nytt spelsystem i 3-5-2 i år. Men för försvararna i trebackslinjen upplever inte Castegren att det är så stor skillnad.

– Vi har våra riktlinjer oavsett spelsystem och våra rutiner som vi följer i försvarsspelet. Det är mer att vi har två centrala uppspelspunkter i anfallsspelet, tidigare hade vi en central och två på kanterna. Det är det som skiljer i så fall, men det är marginellt.

22-åringen kom tillbaka efter sin korsbandsskada förra året och fick några allsvenska matcher i kroppen.

I år vill du bli en av de tre som startar i backlinjen?

– Jag vill inte bara vara en av de tre, jag vill vara en framträdande spelare som kan hjälpa laget både på och utanför planen som den ledare jag vet att jag kan vara. Även om jag inte har så jättemycket erfarenhet så vet jag hur jag stöttar och hjälper mina medspelare. Jag gillar att vara en bärande spelare.