Sebastian Detterman fick sina första 90 minuter från start i IFK Norrköping, och gjorde det bra på Estadio Municipal de Albufeira.

Klok i avvägningarna och under press.

Knappt ett felpass.

– Det var väl någon boll som jag skickade iväg, men jag är ganska nöjd med debuten.

Mindre nöjd var han – och många andra IFK:are – med agerandet från Farenses ledarbänk och lättfällda spelare i avslutningen på Atlantic Cup.

– Vad de filmade! Det var så tråkigt. Det var liv på bänken, de skrek på allt. Som på en solklar filmning, han var väl en halvmeter ifrån vår spelare inne i straffområdet. Då höll jag på att explodera inombords, men det var bara att strunta i det. Bättre att hålla tyst.

Brukar du vara het på planen?

– Ibland kan jag vara det. Jag kanske inte tiger alla gånger när det hettar till. Lite måste man lätta på det, säger 20-åringen.

Sebastian Detterman började spela fotboll i Eneby, tog klivet till IFK Norrköping redan som femteklassare. Efter ungdomsåren blev det Sylvia – ett lag han varit med att spela upp till division 1. Han är en framtidsspelare som inte gjort de mest spektakulära målen, eller fått de stora rubrikerna.

Ett bra steg, tillslag och en bra blick för spelet.

Det räcker långt.

Det fungerade också övertygande i A-lagsdebuten med stjärnan på bröstet för Norrköpingskillen.

Nu kan IFK räkna in ännu en spelare som gått den lokala vägen och som klarat konkurrensen från talanger utifrån som slussas in via fotbollsgymnasier och agenter. En bekräftelse på att modellen fungerar, trots förändringar och A-truppens nivåhöjning de senaste säsongerna.

– Vi hade ett möte i december. Det var bara att ta chansen när den kom, berättar Detterman.

Nu har budkillen utökat fotbollstiden.

– Tanken är att jag kommer träna lite till och från här och bara köra matcher med Sylvia. Jag kommer gå ned lite på jobbet. Det kommer bli riktigt roligt med division 1. Långa resor, bra matcher.

Samtidigt har Sylvia-tränaren Kim Hellberg följt med. Ledaren har blivit allt mer involverad i IFK:s träningar, även om han inte är med på lägerveckan i Lagoa.

– Det känns bra. Det känns tryggt när man får höra Kims röst upp på Östgötaporten på IFK träningarna också. Han brinner verkligen för det här, det märker man.

Dagen efter premiären blev det lättare rehab under förmiddagen för startspelarna på träningslägret. Sebastian Detterman ska på kontroll för att kolla sina krånglande höfter inom ett par veckor.

– Det går att göra en operation. Jag har samtidigt vant mig vid smärtan. Tror även ländryggen påverkas av det. Jag har kört mycket gummiband på slutet sedan jag började träna här uppe.

Under ungdomsåren spelade han både fotboll och innebandy.

– Med KFUM Norrköping, en riktigt rolig tid. Micke Rondahl var tränare. Men det blev för mycket, jag var tvungen att vända mig bort. Fotbollen var alltid nummer ett. Innebandy är bra träning, speciellt när det inte var säsong, fotmässigt. Efter att jag slutat har jag nog tappat lite, funderar Sebastian Detterman som alltså satsade fullt ut på fotbollen.

Det har gått bra.

Nu väntar inkilningen i IFK-truppen efter debuten.

– Det är riktigt skönt gäng, de har varit hur bra som helst.

Vad ska du göra?

– Jag ska sjunga, jag har dragit på det. Jag hoppas de glömmer det men jag får nog göra det någon dag. Antingen på flygplatsen, eller ikväll.

Lika bra som Manasse Kusu?

– Nej, Det var sjukt. Jag sjunger väldigt dåligt måste jag säga, säger backen som dock gärna tar ton för IFK.